Translate site

Lindesbergs stad - Gårdar och hus

Den nyfikne Lindesbergsbesökaren har kanske sett att några av de äldre husen har  informationstavlor på sina fasader.

Texterna bygger ursprungligen på manuskrift av Eric Öhrn men har efterbearbetats av Linde fornminnes- och hembygdsförening. Bilderna är hämtade från vår bilddatabaslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Texten på informationstavlorna återges här:

Lindesbergs Spruthus och Våghus på 1960-talet.

Lindesbergs Spruthus och Våghus på 1960-talet.

Stadens våghus (Kv. Abboren)

Stadens våghus uppfördes 1873 efter ritning av arkitekten Andersson från Örebro, parkanläggning ritades av direktör Sterneman, även han från Örebro.

Våghuset innehöll stadens våg, men var dessutom polisvaktkontor och stadshäkte. Efter 1906 var huset enbart polishus fram till 1939, då ett nytt togs i bruk.

Spruthus (Kv. Abborren)

Stadens spruthus 1873 efter ritning av arkitekten Andersson från Örebro, parkanläggningen ritades av direktör Sterneman, även han från Örebro. Spruthuset tillbyggdes 1901 och var brandstation ända till 1939. Har senare använts som auktionsmagasin och utställningslokal.

Blombergska gården på 1910-talet.

Blombergska gården på 1910-talet.

Kungsgatan 48 - Blombergska gården (Kv. Bromsen)

Enligt en inristning i det utsprungliga timret skulle huset vara uppfört 1695 men den officiella uppgiften säger 1795, i vilket fall som helst ett av stadens äldsta. Fått sitt namn från August Theofil Blomberg, 1819-1907, apotekare och bankman. Han beklädde ett flertal av förtroendeuppdragen i Lindesberg, var dessutom riksdags- och landstingsman.

Huset var ett kulturcentrum, här förekom de flesta av samtidens döttrar. Här utvecklades den bokhandel, som grundades 1856 och som fortfarande lever i staden och här började sonen Oriel Blomberg det boktryckeri, som skulle fortleva under mer än 100 år.

Bryggaregården, även kallad Wallmoska gården.

Bryggaregården, även kallad Wallmoska gården..

Smedjegatan 2 - Bryggaregården (Kv. Bägaren)

Sannolikt byggt i mitten av 1800-talet då bryggeriet grundades, även om delar av stommen kan vara ännu äldre. Bryggeriet övertogs 1860 av Magnus Victorin och Olof Vallmo, den senare drev även mälteri. Bryggargården tjänade som bostad inte bara för bryggeriverksamheten utan också för anställd personal intill 1971, då bryggeriverksamheten upphörde. Byggnaden har en välbevarad 1800-talskaraktär, sällsynt förekommande i staden.

Folkets hus 1924.

Folkets hus 1924.

Kristinavägen 13 - Folkets hus (Kv. Käglan)

Benjamin Larsson, den förste socialdemokraten i stadsfullmäktige, får betraktas som den som såg till att bygget av Folkets hus kom igång under våren 1922. Planerna hade bearbetats under hela 1910-talet och 1919 inköptes tomten. Arkitekt för bygget hette Ställberg och byggmästare var Gustaf Halvarsson från Lindesberg.

Den 10 december skedde invigningen av bland annat borgmästare Magnus Sjölin. Bygget slukade ca 200 000 kr varav det mesta fick lånas upp. En del av finansieringen klarades via andelsteckning, som exempel fick de omkring 20 byggnadsarbetarna, som sysselsattes i projektet, sin halva lön utbetald i andelsbevis i föreningen. Sedan 2006 är huset privatägt.

"Soldater" utanför Frälsningsarmens hus på Borgmästaregatan.

"Soldater" utanför Frälsningsarmens hus på Borgmästaregatan.

Borgmästaregatan 12 – Frälsningsarmén (Kv. Gripen)

Redan 1901 fick några frälsningsofficerare order om att "öppna eld" i Lindesberg. De första mötena hölls i den lilla smedja med jordgolv, som fortfarande finns kvar på Järnvägsgatan. Den nuvarande lokalen byggdes 1909 och kåren upplevde sin mest omfattande tid på 1930-talet, då runt 100-talet soldater spred sitt budskap i staden, inte minst med hjälp av den fina blåsorkestern under Rudolf Roths dirigentskap.

Kungsgatan 44 (Kv. Hatten)

Tvåvånings affärs- och bostadshus, troligen med en stomme från 1800-talets början, nuvarande utformning från 1870-1880-tal. Här fanns tidigt den så kallade Danviksboden och här startade 1886 tidningen "Lindesberg" av boktryckaren Frans O Petersson. Redaktören och boktryckaren Kurt Severin köpte tidningen med tillhörande tryckeri året därpå och döpte om publikationen till "Bergslagernas Tidning". Den fanns kvar även sedan tidningarna delvis slagits samman med den 1892 startade Bergslagsposten och tidningarna delvis fick samma redaktion. Så småningom flyttade redaktionen till Smedjegatan innan flytten till nuvarande tidningshus.

Bodgatan 3 (Kv. Lommen)

Två sammanbyggda boningshus. Det södra tvåvåningshuset byggdes under den första hälften av 1800-talet i timmer med stående locklistpanel.

Användes i många år som godtemplarlokal, tills staden inköpte det 1903 för att etablera ett epidemisjukhus. Som sådant gjorde det tjänst till 1928, då ett nytt epidemisjukhus invigdes på Tallbacken.

Kungsgatan 27 – Falkenstedtska huset (Kv. Rudan)

Tresidigt kringbyggd handelsgård med portgång från gatan in på gården. Timmerstomme och byggd i två plan. Köpman FW Falkenstedt drev här en omfattande handel med bland annat spannmål och specerier. Han var även rådman och pensionerad löjtnant. Huset ärvdes av sonen Alexander F. 1825-1899, vilken av David Blomberg omtalas som ett av stadens största original. Hit kom Karl Fredrik Johansson med sin herrekipering 1900, här fanns A J Pettersons skrädderi under en tid och senare Folke Johanssons bokbinderi.

Kungsgatan 18 - Gamla apoteket (Kv. Gripen)

Delen efter Kungsgatan uppfördes på grunden av det apotek, som totalförstördes i branden 1869. Dåvarande apotekare Axel Dahlander flyttade snabbt officinen till rådman Eks gård, (numera Kungsgatan 21) där verksamheten fortsatte. Enligt vissa uppgifter återuppbyggdes det nedbrunna huset samma år, medan andra uppgifter pekar på året 1874, då under apotekare Frans Lundgren. Vinkelbyggnaden efter Borgmästaregatan är uppförd i början av 1880-talet.

Kungsgatan 46 – Göranssonska gården (Kv. Hatten)

De timrade delarna är äldst, härstammar från 1700-talet. Delen efter Kungsgatan har varit bostadshus och bokbinderi medan den timrade vinkelbyggnaden efter Smedjegatan tjänstgjort som krog. Huset påbyggdes under senare 1800-tal med en förlängning efter Smedjegatan, avsedd för stall och fähus. Vid samma tillfälle byggdes också vinkelbyggnaden in mot gården. Samtliga dessa tillbyggnader uppfördes av bräder. Namnet kommer från en av de senare ägarna, bokbindarmästare Carl Johan Göransson, 1862-1940

Kungsgatan 23 - Handelsbankshuset (Kv. Gösen)

Byggherre var grosshandlare Anders Pettersson och huset ritades av ingenjör Carl-Erik Jansson 1888. Byggnaden stod klar 1889, byggd på en brandtomt.

Den första som tog huset i besittning var byggherren själv, som här placerade sin omfattande affärsverksamhet. Sedan 1926 har Handelsbanken residerat här, en bank som uppstod ur den 1922 etablerade Mälarbanken. Den i sin tur härstammade från den 1896 grundade Lindesbergs Bank AB. Under en tid på 1970-talet var också postverket inrymt i huset.

Kungsgatan 11 – John Anderssons hus (Kv. Tranan)

Byggt 1897 av ingenjören och byggmästaren John Andersson. Han var en känd man i vida kretsar genom sin konstruktionsfirma., vilken svarade för industriella anläggningar runt om i Mellansverige. Han var även under en del år ensamägare av ångbryggeriet i Lindesberg. Hans hustru Elsa och barnen tog namnet Johnels.

Huset har senare under många år ägts av byggmästare Birger Jansson.

Skolgatan 25 – Klingbergska gården (Kv. Rudan)

Kringbyggd handelsgård med nedervåning sannolikt från 1700-talet. Övervåningen tillkom i slutet av 1870-talet då också huset försågs med panel. Skyltfönstren är från 1916.

Ägdes vid sekelskiftet 1900 av CL Palmgren med familj innan de flyttade till sitt nya hus i nästa kvarter. Huset förvärvades av predikanten och målarmästaren Karl H Klingberg efter vilken släkthuset fått sitt namn. Hans hustru Ester öppnande en manufakturaffär i fastigheten 1897 vilken 1947 övertogs av sonen Olle.

Lindesbergs första skolbyggnad stod klar 1707 på denna tomt.

Kungsgatan 8 – Komministergården (Kv. Hästen)

Huset använt för kyrkans räkning sedan det tidigare gedigna komministerbostället mitt emot kyrkan brunnit ner vid den stora stadsbranden 1869. Stommen är från sent 1700-tal, huset renoverat 1869 sedan församlingen förvärvat det av rådman och kronolänsman FM Victorin för 6000 kr. Huset har tidigare tjänstgjort som garveri.

Kvarngatan 4 – Kristinaskolan (Kv. Hästen)

Den östra delen av skolhuset är uppfört 1910 medan den västra tillkom 1945. Till skolan hör även gymnastikhuset, uppfört 1912, också detta tillbyggt under senare år. Ansvarig byggmästare var JE Holmberg. Skolan renoverades i grund 1978 och 1980 skedde återinvigning. I ett utlåtande från SÖ och byggforskningen resulterade ombyggnaden i landets finaste skola och man tog Kristinaskolan som ett föredöme när det gällde genomförda renoveringar.

Kullen

Uppfördes omkring 1880 för Thure Wallin hans familj. Wallin efterträdde 1875 Johan D Holm som häradshövding. Wallin avled 1890 och ersattes då av Anders G Stendahl, vilken dog redan 1894. Huruvida han bodde på Kullen är inte känt. Det gjorde däremot August W Hygrell, född Hörby 1846, och som var häradshövding 1894-1918

När Lindesonen Ragnar Blomberg, f. 1869, efter studier och anställningar, bland annat i Grängesberg återvände till hemstaden för en tillvaro som arkitekt, förvärvade han och hustrun Gerda fastigheten. Hon bodde kvar här, även efter makens bortgång 1928, ända till sin egen död 1960. Då övertogs huset av Gerhard Tivelius, 1908-1971, en av grundarna av LIAB.

Banvägen 18 – Lindegården (Kv. Linkvreten)

Uppförd i början av 1900-talet som tjänstebostad åt Hjalmar Kullgren, chef för Bultfabriken på den så kallade Linkvreten. Kullgren lämnade Lindesberg 1918 för flytt till Göteborg, varvid järnhandlaren Hjalmar Wijkström förvärvade fastigheten. I samband med att han 1947 överlämnade ansvaret för affärsrörelsen till sonen Gunnar avyttrades också fastigheten till Odd Fellow. Dessa hade tidigare inte haft någon egen lokal i Lindesberg.

Kungsgatan 4 A – Mobergska gården (Kv. Kräftan)

Ett tvåvåningshus med vinkelbyggnad in mot gården. Stomme av timmer och ingångar från gårdssidan. Gårdshuset är en envånings stenbyggnad. Huvudbyggnaden uppförd vid 1800-talets mitt medan gårdshuset har fått sin nuvarande utformning i slutet av århundrade, efter 1878. Gården uppkallad efter en av ägarna, apotekaren Ernst Hjalmar Moberg.

Kungsgården 40 – Nordmarks hus (Kv. Väduren)

Huvudbyggnadens stomme räknas från 1700-talet, renoverad 1860. Längan efter Bytesgatan tillkom vid detta tillfälle för att tjäna som stall och ladugård. Gårdslängan tillkom också 1860. Benämningen på gården härstammar från en av ägarna, kopparslagare Gustaf Nordmark.

Skolgatan 4 – Palmgrenska huset (Kv. Gösen)

Huset uppfört 1911, byggherre var Carl Ludvig Palmgren, 1855-1937, östgöten som kom hit som garvarlärling och blev stadens stora skogrossist. Då skoverksamheten nedlagts 1939 övertogs huset av Bergbolagen, som här inrättade sitt huvudkontor och bas för bolagets försäljningskontor SIVA. När Bergbolagen upphörde 1958 inköpte kommunen huset, och det fungerade som nämndhus till 1998, då ett nytt kommunhus inrättades. Riskerade rivning i början av 2000-talet, men massiva protester räddade det fina karaktärshuset, som nu är ett renoverat och populärt hyreshus.

Örebrovägen "Port Arthur"

Byggt i början av 1900-talet då rysk-japanska kriget pågick. Port Arthur var en militär stödjepunkt, ofta omnämnd i rapporterna, och folkhumorn applicerade snabbt namnet på den pampiga byggnaden, som likt ett tornförsett slott stod rätt ensamt på Pälsärmen.

Abdon Bergstedt inrättade sin verkstad i källaren efter Kullagerfabriken Svea, där han varit chef, lagts ner.

Sedan 1927 tillverkade familjen Käller karameller i huset, en verksamhet som många Lindesbergare minns från sina barnår. Produktionen i fabriken Parmy, huvudsakligen av pepparminttyp, pågick fram till 1957. Idén till företaget kom ursprungligen från Källers karamellfabrik, ett familjeföretag grundat 1919 av bagaren Olof Käller i byn Åsveden utanför Bollnäs.

Kungsgatan 1 – Pumphuset (Kv. Brunnsparken)

Uppfört 1905 i samband med att staden förberedde installation av vatten- och avloppsystem. En förträfflig källåder i omedelbar närhet blev det centrala för hela anläggningen, innefattade vattentornet på Kyrkberget. De flesta invånarna hade anslutit sig till systemet, och det hela tog sin början 1906. Pumphuset innehöll två, av varandra oberoende pumpsystem, kapabla att leverera totalt 45 sekundliter.

Kungsgatan 2 – Rubinska gården (Kv. Hästen)

Uppförd under 1770-talet. Uppkallad efter ägarna, dels borgmästaren Salomon Christoffer Rubin, samt sonen, ingenjören kommissionslantmätaren och justeraren Richard Salomon Rubin, född 1832 i Lindesberg, avliden 1906. Den rubinska eran avslutades då dottern Elsa Rubin avled den 11 maj 1961, 77 år gammal och kvarlåtenskapen auktionerades ut samma år.

En del av fastigheten har tidigare även fungerat som fattigstuga.

Kungsgatan 13 – Sparbankshuset (Kv. Svanen)

Byggt på den tomt som tidigare hyste garvare Birgéns hus, tidigare Törnstrands. Bygget sattes igång i oktober 1921 och stod klart september 1923. Invigdes av landshövding Karl Johan Bergström.

För utformningen av den smakfulla byggnaden svarade stadsarkitekten i Västerås, Erik Hahr. Huvudentreprenör var byggmästare Johan Emanuel Holmberg och kontrollant ingenjör John Andersson. Förutom banklokaler skulle ett flertal av stadens myndigheter flytta in på bottenvåningen, som drätselkammare, magistrat, hälsovårds- och byggnadsnämnd, stadsfiskal samt stads- och kronokassör. Även elverksadministration skulle inrymmas. De två övervåningarna skulle disponeras av bostäder.

Kungsgatan 24 – Stadshotellet (Rådhuskv. )

Här fanns redan på 1640-talet en tomt avsedd för rådhus. När det byggdes är inte helt klart, men det fanns i varje fall i bruk i slutet av 1600-talet. I slutet av 1700-talet var emellertid byggnaden så bristfällig, att man tvingades ersätta det med ett nytt hus av liknande storlek. Nu uppfördes dock nedervåningen i sten, vilken försågs med en övervåning i trä. Detta hus raserades helt i branden 1869. Det nuvarande huset återuppbyggdes under 1870-talet, var då rådhus med utrymmen för stadens förvaltning. Dessutom fanns rum för hotellrörelse och för ett brännvinsmagasin. Nu upptas hela huset av hotell- och restaurangrörelsen.

Kungsgatan 7 – Strandskolan (Kv. Gösen)

Skolhuset uppfört 1859 med en stomme av sindersten från Dalkarlshyttan. För största delen av byggkostnaden svarade dåvarande spritutskänkningsbolag. Ursprungligen användes huset för både folkskola och pedagogi. Efter branden 1869 blev synnerligen trångbott, då en rad husvilla myndigheter; rådhus, tingshus, telegraf, fick lov att disponera utrymme i huset. Till detta kom att en del rum fick ställas till förfogande till invånare som blivit bostadslösa genom katastrofen.

Efter 1910, då nya folkskolan stod färdig, inrättades Strandskolan till enbart en kommunal samskola, vilken 1921 övergick i en kommunal mellanskola. Den avlöstes 1947 av skolreformen samrealskola. Strandskolan utrymdes 1965, eleverna gick till nybyggda Lindeskolan och efter renovering blev den gamla byggnaden musikskola, döpt till Garnalia.

Kungsgatan 29 – Svenssonska huset (Kv. Rudan)

Byggt under tidigt 1800-tal, har härbärgerat hattmakare, affärstryckeri, frisersalong, olika affärer och nykterhetslokal. Här fanns hattmakarna Svensson och Lindström, Adells frisersalong och Elof Anderssons affärstryckeri. Här föddes bröderna Svensson, Gustaf som blev stor metallgrossist och Ivan, ägare av Skyllbergs Bruk.

Hermanstorpsvägen 2 – TEBE-fabriken (Kv. Backen)

Uppförd av ingenjören Carl Erik Jansson 1893 för Lindes Maskin- och snickerifabrik på tomt, förvärvad 1888. Företaget överläts 1909 till Hjalmar Kullgren. Efter denne ägdes fabriken av John Mosesson som drev den under namnet Linde Snickeri och Trävaru AB. När Mosesson, bland annat på grund av tullmurar, valde att flytta företaget till England; Linden Doors Ltd; avyttrades fastigheten. Innehades av olika ägare tills Berg & CO förvärvade den 1941 och flyttade dit TEBE, en avknoppning från det egna bolaget, beläget i Ullersätter.

Kvarngatan 5 – Tellandska Gården (Kv. Lejonet)

Byggt sannolikt under tidigt 1800-tal, troligen på en stomme från 1700-talet.

Ägdes vid 1800-talets mitt av bergmästare AF Baer, som sålde fastigheten till brukspatron Erik Elzvik från Guldsmedshyttan. Denne sålde i sin tur till byggmästare Nils Söderqvist, och efter honom beboddes huset av Söderqvists dotter, fotografen Ida, gift med disponent Telland. Huset ägdes 1939 av köpman Axel Andersson som sålde det till Lindesbergs fornminnesförening för 30 000 kr.

Uppdaterad: 2016-03-21 

Sidansvarig: Kristina Öster tfn: 0581-815 27