Ekonomi

Här presenteras 2022 års ekonomiska resultat för Lindesbergs kommunkoncern och för kommunens nämnder. Även skatteintäkter, generella bidrag, investeringar och låneskulder redovisas.

Årets resultat

Kommunkoncernens resultat 2022 är 117,9 miljoner kronor och är 54,1 miljoner kronor bättre jämfört med 2021. Medelresultat för perioden är 70 miljoner kronor.

Linde Stadshus AB:s resultat för 2022 är -3,4 miljoner kronor, Linde Energi AB (LEAB- koncernen) visar på ett resultat på 41,7 miljoner kronor och resultatet för Besök Linde AB landar på -10,2 miljoner kronor.

Kommunens resultat är 97,5 miljoner kronor för 2022 och det är 91,5 miljoner kronor bättre än budgeterat resultat.

Fastigheter i Linde AB (FALAB-koncernen)

Koncernen har ökat intäkterna med cirka 5,7 miljoner kronor medan fastighetskostnaderna har ökat med 14,6 miljoner kronor. Det beror främst på höjda elpriser, men även prishöjningar från entreprenörer med anledning av stigande drivmedels- och materialkostnader. Resultatet efter finansiellt netto landar på -0,8 miljoner kronor.

Koncernen har fortfarande en bra soliditet och en bra buffert i form av dolda övervärden i fastigheterna.

Linde Energi AB (LEAB-koncernen)

Linde Energi AB kan redovisa en stark ekonomisk ställning efter verksamhetsåret 2022. Ekonomiskt resultat efter finans uppgår till 41,7 miljoner kronor, vilket är strax under motsvarande budget. Fortsatt stark soliditet och avkastning på eget kapital.

Besök Linde AB (BELAB)

Besök Linde AB landar på 32,1 miljoner kronor och kostnaderna uppgår till -42,3 miljoner kronor vilket ger ett resultat om -10,2 miljoner kronor, efter finansiella poster.

Bolaget har tagit betydande kundförluster på grund av att entreprenören som hyrde restaurang och bowling i Lindesberg Arena gick i konkurs.

Kommunen

Kommunen redovisar ett resultat på 97,5 miljoner kronor, resultatet är 91,5 miljoner kronor bättre än budgeterat. I årets resultat finns flera poster som påverkar. Försäljning av mark i Frövi har påverkat resultatet positivt med 28,4 miljoner kronor. De extra intäkter som kommunen har fått utöver ordinarie skatteintäkter och generella statsbidrag under 2022 är skolmiljarden (3,1 miljoner kronor) minskade kostnader för timvikarier inom äldreomsorgen (14,2 miljoner kronor) och kompensation för riskskatt (0,4 miljoner kronor).

Totalt visar nämnderna på ett underskott om 35,7 miljoner kronor jämfört med budget.

Socialnämnden har det största underskottet på 33,9 miljoner kronor. Av denna summa beror 4,7 miljoner kronor på att klassificeringen för statsbidraget minskade timvikarier inom äldreomsorgen ändrades under året, från riktat till generellt. Generella statsbidrag hanteras i skatten och därför krävs fullmäktigebeslut på omfördelningen till Socialnämnden. På grund av sena rekommendationer för klassificeringen var det inte möjligt för Kommunfullmäktige att fatta ett beslut om omfördelning under 2022.

Barn- och utbildningsnämnden visar på ett underskott med 25,9 miljoner kronor vilket främst avser skolskjutsar och gymnasieskola.

Tillväxtnämnden har en negativ avvikelse på -2,2 miljoner kronor främst kopplat till svenska för invandrare (sfi).

Kommunstyrelsens positiva budgetavvikelse beror på såld mark och planeringsreserv som ej är använd. Samtliga budgetavvikelser finns analyserade och förklarade i varje nämnds verksamhetsberättelse.

Intäkt- och kostnadsanalys

Verksamhetens intäkter för 2022 är 31 miljoner högre än 2021 vilket är en ökning med 9,2 procent. Intäktsökningen beror till största del på såld mark under 2022 vilket innbär att intäkten är av engångskaraktär. Bidragen har ökat med 3,5 procent och avser statsbidrag som minskade timvikarier inom äldreomsorgen och skolmiljarden.

Verksamhetens kostnader ökade med 27,9 miljoner kronor under året vilket motsvarar 1,5 procent. Att ökningen av kostnader inte blir högre under år 2022 beror främst på att pensionskostnaderna har minskat med 21,5 miljoner kronor, motsvarande 22,8 procent, jämfört med föregående år. Även bidragen är lägre jämfört med år 2021, försörjningsstöd är ett av de bidrag som är lägre under 2022 jämfört med föregående år.

Ökningen av kostnader för anläggningstillgångar och underhållsmaterial avser inköp av datorer för att kunna möta upp verssamhetsövergången från Samhällsbyggnadsförbundet till kommunen från och med 1 januari 2023.

Köp av huvudverksamhet avser bland annat ökade placeringskostnader inom socialförvaltningen och ökade kostnader för gator och vägar så som snöröjning. De ökade kostnaderna för livsmedel är cirka 18 procent under 2022. Livsmedelskostnaderna ingår under kategorin förbrukningsmaterial och inventarier.

Skatteintäkter och generella statsbidrag

Under året så har nettokostnaderna ökat med 0,1 procent och skatter och generella statsbidrag har ökat med 4,6 procent. En förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är att nettokostnaderna inte utvecklas mer än skatteintäkterna och de generella statsbidragen. När nettokostnadsutvecklingen är högre än skatteintäktsutvecklingen leder det till att ekonomin urholkas på längre tid.

Sedan år 2015 så har nettokostnaden varit högre än skatteintäkter och generella statsbidrag, det gäller alla år utom 2018, 2020 och 2022. År 2018 och 2020 tillkom det tillfälliga statsbidrag bland annat för pandemin och stort flyktingmottagande.

Det som påverkar nettokostnadsutvecklingen under år 2022 är ett flertal riktade statsbidrag samt såld mark och minskade pensionskostnader. De faktorer som påverkat en minskad nettokostnadsutveckling 2022 kommer inte att finnas kvar under år 2023. Det beror på att pensionskostnaderna ökar kraftigt, hyrorna ökar med cirka 11 procent och prognosen är att livsmedelspriserna fortsatt kommer öka under 2023.

Detta är en framtida utmaning utifrån att flera förvaltningar visar ett underskott samt att det finns ett stort investeringbehov. Nya, stora investeringar sker i kommunen samtidigt som priserna för att utföra investeringarna ökar.

Investeringar

År 2022 var investeringarna budgeterade till 213,2 miljoner kronor, utfallet blev 105,8 miljoner kronor. Det motsvarar en genomförandegrad på cirka 50 procent.

De största budgeterade investeringsprojekten under 2022 är ett nytt villaområde i Lindesberg, exploateringsmark i Frövi, nytt verksamhetsområde för vatten och avlopp vid Frövi industriområde, bro vid Loppholmarna i Lindesberg, reservvattenledning Lindesberg - Nora, Lindesbergs reningsverk och Rya vattenverk.

De stora avvikelserna finns främst under kommunstyrelseförvaltningen och vatten- och renhållning. Det projekt som har en stor positiv budgetavvikelse kommer att fortsätta under 2023.

Självfinansieringsgraden av investeringarna beskriver hur stor del av kommunens nettoinvesteringar som kan finansieras med skatteintäkter när löpande driften har finansierats. Ett hundra procent innebär att samtliga investeringar kan finansieras med skatteintäkter. Under 100 procent måste kommunen låna pengar. Över 100 procent kan kommunen amortera skulder eller öka likvida medel.

Självfinansieringsgraden per sista december 2022 ligger på 85 procent. Det innebär att kommunens investeringar inte kan finansieras med skatteintäkterna utan måste tas av likvida medel. Fortsätter detta kommer kommunen vara tvungen att låna till investeringarna. Det innebär att det behövs en noggrann likviditetsplanering framåt när det är dags att uppta lån för att inte hamna i problem med att betala löpande driftskostnader.

Nyttjandeperiod/avskrivningstid

Genomsnittlig nyttjandeperiod/avskrivningstid för kommunens materiella anläggningstillgångar är beräknad på följande sätt: Anskaffningsvärde (de tillgångar som är föremål för avskrivning) delat med de årliga avskrivningarna.

• Markreserv och exploatering: 65 år
• Fastigheter för affärsverksamhet (vatten och renhållning): 30 år
• Publika fastigheter (gator och vägar): 25 år
• Övriga fastigheter: 5 år
• Maskiner, fordon och inventarier: 8 år

Rörelse kapital och likvida medel

Kassalikviditeten beskriver kommunens kortsiktiga betalningsförmåga. Det kan visas som omsättningstillgångar i relation till kortfristiga skulder. Om måttet är 100 procent innebär det att omsättningstillgångarna är lika stora som de kortfristiga skulderna. Är det lägre än 100 procent är risken större att det kan uppstå likviditetsbrist.

Kassalikviditeten är högre per sista december 2022 jämfört med 2021 och har ökat de senaste fem åren. Ökningen beror på de stora resultaten som varit de senaste åren. Under 2022 är omsättningstillgångarna högre än tidigare år. Det är fordringarna som är högre 2022 medan kassa och bank är 48 miljoner lägre, men det jämnas ut i och med att de kortfristiga skulderna är på samma nivå som 2021.

Kommunkoncernens likvida medel har ökat med 23 miljoner under 2022 och kommunens likvida medel har minskat med 48 miljoner kronor. Minskningen av kommunens likvida medel beror främst på stora investeringsbelopp.

Soliditet

Soliditeten är ett mått på det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet. Den visar hur stor del av tillgångarna som har finansierats med eget kapital. De faktorer som påverkar soliditeten är årets resultat och hur tillgångar och skulder förändrats. Ju högre soliditet, desto lägre skuldsättning för kommunen. När man tittar på soliditetsmåttet är det den långsiktiga trenden som är mer intressant än enskilda år.

Soliditeten för kommunen har stärkts de senaste sju åren. Det beror på att ansvarsförbindelsen för pensioner äldre än 1998 sjunker succesivt genom utbetalningar och stora resultat. Mellan åren 2021 och 2022 har förbindelsen minskat med 24,2 miljoner kronor. I jämförelse med liknande kommuner har Lindesbergs kommun har en högre soliditet (18,8 år 2021) men en lägre soliditet jämfört med riket (30,7 år 2021).

Låneskuld och borgensåtaganden

Kommunkoncernens låneskuld har ökat med 3,1 miljoner kronor under 2022. Den låneskuld som finns i kommunen avser finansiell leasing av kommunens bilar samt anläggningsavgifter som redovisas som förutbetald intäkt och ska intäktföras under nyttjandeperioden för vatten-och avloppsanläggningen i Frövi (Vibyn). Ökningen av den finansiella leasingen avser bilar.

Kommunens samlade borgensåtaganden uppgår till 2 375 miljoner kronor. Av beloppet avses åtaganden med följande belopp:

• 2 237,2 miljoner kronor mot kommunens egna bolag.
• 124,8 miljoner kronor mot Kooperativa hyresrättsföreningen Tallen.
• 7,5 miljoner kronor mot Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen.
• 5,6 miljoner kronor mot andra föreningar.

Det finns alltid en risk med ett borgensåtagande. För kommunens del är den övervägande delen åtagandet i de kommunala bolagen där kommunen har 100 procent ägande och där det finns ett ägaransvar. I Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen och i den Kooperativa Hyresrättsföreningen har kommunen ett stort inflytande. Borgensåtagandet gentemot Samhällsbyggnadsförbundet upplöses i samband med likvidationen 2023.

Pensionsförpliktelser

Lindesbergs kommun har avsatt 127,5 miljoner kronor i balansräkningen för pensioner till anställda och 7 miljoner kronor till förtroendevalda. Pensionsförpliktelser utanför balansräkningen (ansvarsförbindelsen) uppgår till 467,2 miljoner kronor. Ansvarsförbindelsen har minskat med 24 miljoner kronor mellan 2021 och 2022. Pensionsförpliktelserna har inte försäkrats bort.